top of page

Infektioner & sjukdomar - ska man låta sig vaccineras som gravid?


vaccineras som gravid

Just nu är många av mina medarbetare sjuka. Också många av mina patienter bokar av besöken på vår mottagning. De är sjuka…. Det är ju liksom den tiden på året. Tyvärr.

Mina tankar leder mig då automatiskt in på infektioner och graviditet. Hur är det om man blir sjuk när man är gravid? Vilka sjukdomar är farliga och vilka är bara jobbiga?


Det är ju alltid jobbigt att vara sjuk och gravid det är självklart, men vilka ska man passa sig för? Idag i Sverige rekommenderar man fyra vaccinationer för gravida: Kikhosta, RS, Covid och influensa. Varför gör man det? Ska man verkligen låta sig vaccineras som gravid?


Det finns ju alltid olika åsikter om detta med vaccin.


Alla dessa sjukdomar sprids med så kallad droppsmitta. Det innebär att det smittar när någon i ens närhet hostar och nyser. Om man låter vaccinera sig under graviditet så skyddar vaccinet dels kvinnan själv från att bli sjuk, men också barnet hon väntar. Man gör helt enkelt två flugor på smällen. Kvinnan bildar antikroppar som överförs till barnet, vilket är jätteviktigt om man föds i en miljö där risken finns att man kan bli smittad som nyfödd. Om man har äldre syskon exempelvis.

 

Kikhosta - ska man vaccineras som gravid?

Den första infektionen av dessa fyra som är ”farlig för nyfödda” är kikhosta. Kikhosta orsakas av en bakterie som heter: Bordetell Perussis. Bakterien överförs via droppsmitta, och producerar ett ”gift” som angriper luftvägarnas epitel och bland annat skadar flimmerhårcellerna.


Inkubationstiden beräknas någonstans mellan 1–3 veckor. Infektionen börjar som en vanlig förkylning med hosta. Hostan ökar succesivt och blir allt intensivare. Framför allt nattetid. Hostattackerna är en skrällande, krampaktiga med en hosta som tömmer lungorna på luft och efterföljs av andnöd. Avslutningsvis kommer en långsam väsande inandning.


Hostattacken avslutas ofta med att personen kräks (kiknar). Därav namnet kikhosta.

Infektionen pågår länge. Den börjar klinga av efter 6–8 veckor, men pågår dock ofta upp till 10–12 veckor innan den är helt utläkt.


Har man haft kikhosta som barn så har man en viss immunitet. Det är dock så att sjukdomen kan uppträda hos större barn och vuxna igen. Forskning visar att bland vuxna med långvarig hosta så kan upp till 30% bero på en reaktiverad kikhosta, trots att man faktiskt haft det tidigare i sin barndom.


Om man är vaccinerad sedan tidigare och insjuknar är symtomen inte alltid så tydliga som vid en primär infektion. Det innebär alltså att man trots allt har kikhosta och är smittsam för sin omgivning.


Nyfödda/små barn

Små barn, under 6 månader har ännu inte hunnit få ett fullgott skydd av vaccinationen som ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet. Är man under 3 månader är man ännu inte vaccinerad.


För dessa barn kan kikhostan bli livshotande och mycket, mycket farlig och allvarligt. Hostattackerna/kikningen kan leda till andningsuppehåll och syrebrist hos de allra minsta. Andra allvarliga symtom är kramper och medvetslöshet. Ovanpå detta kan de mycket små barnen få lunginflammation.


Som jag beskrev ovan så skadar Pertussibakterien slemhinnan i luftvägarna som gör det lättare för andra bakterier att slå sig ned. Detta leder ofta till akut behov av sjukhusvård/intensivvård. Under de senaste 15 åren har 12 spädbarn avlidit i Sverige av kikhosta. Tittar vi i andra delar av världen, där vaccinationstäckningen är sämre, är dödligheten betydligt, betydligt mycket större.


Kikhosta är en av de farligaste infektioner man kan drabbas av som nyfödd.


Gravida och kikhosta

Gravida rekommenderas idag vaccination mot kikhosta. Det skyddar barnet mot kikhosta flera månader efter födseln. Vaccinationen skyddar också den gravida. Vaccination rekommenderas efter graviditetsvecka 16, men ska med fördel tas efter gravidvecka 25. Dock behöver vaccinationen ske minst två veckor före förlossningen för att ge ett tillräckligt skydd för barnet.


Vaccination rekommenderas vid varje graviditet, även om de sker tätt. Vaccinet i sig förs inte över till fostret, utan kvinnan utvecklar antikroppar som sedan förs över till fostret och skyddar barnet.


Risken finns också att mamma får kikhosta under graviditet och sedan smittar det nyfödda barnet. Risken finns att hennes antikroppsvar ännu inte har utvecklats fullt ut för att skyddat barnet. Man bör därför vara uppmärksam på om man har hosta under en längre tid som gravid. Det kan vara kikhosta utan man är medveten om det.  Provtagning rekommenderas isåfall (PCR test från svalg och luftvägar).


Antibiotika behandling rekommenderas om kvinnan insjuknar i kikhosta efter vecka 27. Även de som umgås nära barnet kan behöva antibiotika (erytromycin). På det sättet kan det nyfödda barnet skyddas från att bli smittat. Om man misstänker att barnet har smittas trots allt, så bör man antibiotika behandla även barnet, ju fortare ju bättre.


Anmälningspliktig sjukdom

Kikhosta är anmälningspliktig sjukdom enligt smittskyddslag (2004:168) och smittskyddsförordning (2004:255), det innebär att behandlande läkare ska anmäla konstaterade eller misstänkta fall till smittskyddsläkaren i länet.


Enligt Folkhälsomyndighetens föreskrift HSLF-FS 2015:27 är kikhosta smittspårningspliktig sjukdom och behandlande läkare ansvarar för att vidta skäliga smittspårningsåtgärder. Kikhosta är inte allmänfarlig sjukdom, vilket gör att till exempel skolgång eller dagisvistelse inte begränsas enligt smittskyddslagen.


Så Kikhosta ska man undvika som gravid och som nyfödd, det kan vi konstatera. De andra infektionerna som vi pratade om i början av detta inlägg. Hur är det med dem då?


RS virus - ska man vaccineras som gravid?

RSV eller RS-virus, är en förkortning för respiratoriskt syncytialvirus, och tillhör virusfamiljen Pneumoviridae. RSV ger årliga epidemier under vinterhalvåret. Svårighetsgradenväxlar mellan åren, och personer som smittats har en kortvarig immunitet.


För barn under ett år är RSV den vanligaste orsaken till infektion i de nedre luftvägarna även kallat bronkiolit. Vid bronkiolit påverkas de tunnare, nedre luftrören, med segt slem, besvärlig hosta och andningsbesvär med nedsatt syresättning. Nyfödda kan även få andningsuppehåll.


Barn som har en kronisk lungsjukdom eller som är födda mycket för tidigt utgör en riskgrupp. Även barn med allvarliga hjärtfel kan bli mer sjuka än andra.


Det intressanta är att under pandemiåren 2020–21 uteblev praktisk taget säsongsutbrotten av RS-infektion (liksom influensa och vinterkräksjuka). Folkhälsomyndigheten rapporterade endast 195 laboratorieverifierade RS-sjukdomsfall i hela Sverige under de åren jämfört mot ungefär 2 000 - 7 000 fall i vanliga fall.


Det historiskt låga antalet bedömdes ha berott på informationskampanjer och åtgärder mot covid-19, som förändrat människors beteenden med minskad smittspridning som följd. Antalet fall då var det lägsta som rapporterats sedan övervakningen påbörjades 20 år tidigare.


Statistiskt är risken högre för ett svårare förlopp hos barn som har syskon som vistas på förskola, och som lever under sämre sociala och ekonomiska förhållanden. Detsamma gäller om amningen har varit kortvarig, om det finns ärftlig allergi eller personer som röker i barnets omgivning.


Man har sedan 1960-talet försökt få fram ett vaccin mot RS, och för tio år sedan nådde man ett genombrott. Studierna som låg till grund för FDA:s godkännande av vaccinet i USA* visade att vaccinet var 82% effektivt i att förhindra svår, sjukhuskrävande RS-infektion hos spädbarn fram till tre månaders ålder när det getts till deras gravida mödrar i graviditetens andra hälft.


De vanligaste biverkningarna hos gravida inkluderade trötthet, huvudvärk och ont vid injektionsområdet men inga allvarliga biverkningar uppmärksammades. Studier där samma vaccin har getts till vuxna över 60 år, en annan riskgrupp, har gett liknande lovande resultat.


Vaccinet betyder alltså för bebisen:

  • Vaccinet är cirka 82% effektivt för att förhindra svår infektion under spädbarnets första 90 dagar i livet

  • Efter 6 månader har spädbarnet fortfarande cirka 70% skydd mot svår infektion

Bra att veta är att från och med denna höst (2023) är det möjligt att som gravid vaccineras mot RS.

RS är INTE en anmälningspliktig sjukdom

 

 

Covid-19 - ska man vaccineras som gravid?

Kunskapsläget kring covid-19 under en graviditet klarnar alltmer ju mer vi lär oss om sjukdomen. Att insjukna i viruset under graviditet innebär flera större risker för både kvinnan och barnet. Gravida efter 20:e graviditetsveckan räknas fortsatt som en riskgrupp för covid-19.


Risken att insjukna i covid-19 är inte högre för gravida än för andra. Däremot är risken för svår sjukdom med behov av sjukhusvård och ibland för tidig födsel ökad. Det är därför viktigt att man som är gravid vaccinerar sig mot covid-19. Vaccinationen ges efter graviditetsvecka 12.


2021 publicerade forskare från Karolinska Institutet den hittills största studien* (90 000 födslar) där man undersökte hur det gick för nyfödda barn vars mammor testat positivt för covid-19 under graviditet eller förlossning.


Resultaten visar att barn till test-positiva mammor i större utsträckning föddes för tidigt, men det var ytterst få nyfödda som faktiskt smittades med covid-19. Studien, som publiceras i den ansedda tidskriften JAMA, stöder de svenska rekommendationerna att inte separera mamman från barnet vid födseln. Även om mamman är sjuk.

*. ”Association of Maternal SARS-CoV-2 Infection in Pregnancy With Neonatal Outcomes. JAMA, online 29 April 2021, doi: 10.1001/jama.2021.5775.

 

Influensa - ska man vaccineras som gravid?

Influensa är ju en sjukdom som funnits i vårt samhälle sedan lång tid tillbaka. Kunskapen om influensa är därför högre än om exempelvis covid-19. Det finns fyra olika typer av influensavirus: A (Fågelinfluensa, Svininfluensa m.fl.), B(Victoria), C (vanlig luftvägs infektion) och D (finns primärt hos nötkreatur och förefaller ej smitta människa).  Influensa tillhör gruppen ortomyxovirus och som kan vara farlig för riskgrupper.


Influensa A och B orsakar typiska influensasymtom med hosta, hög feber och muskelvärk. Influensa C ger övre luftvägssymtom. Eftersom det finns flera typer av influensavirus kan man insjukna flera gånger under livet. Influensavirus har också en förmåga att förändra sin yta och därför bli mer eller mindre oigenkännligt för vårt immunsystem.


När nya varianter av influensavirus uppstår blir de smittsamma för människor. En världsomfattande spridning, så kallad pandemi, sker då och så mycket som 20–40 % av befolkningen kan insjukna. Under 1900-talet har vi haft tre stora pandemier av influensa (Spanska sjukan 1918–20, Asiaten 1957 och Hongkong 1968) samt ett par mindre 1948 och 1977 (ryska snuvan). 2009 började en pandemi orsakad av influensavirus A (H1N1, svininfluensa). Pandemin förklarades vara över av WHO den 11 augusti 2010.


Influensa är mycket smittsamt och smittar från person till person genom små droppar i luften. Barngrupper är ofta de stora smittkällorna och det är ofta barn som för hem smitta till sina gravida mödrar. Det finns dock inget som tyder på att en gravid kvinna smittas lättare än andra. Tiden från smitta tills sjukdomen bryter ut är ungefär 1–3 dagar. Säsongsinfluensa kan innebära att man som gravid kan bli allvarligt sjuk.


Influensa börjar vanligtvis med hög feber som stiger snabbt

Andra symtom är:

  • muskelvärk

  • huvudvärk

  • illamående

Dessutom kan det förekomma:

  • torr hosta

  • halsont

  • snuva

  • nästäppa som vid vanlig förkylning

Hos barn kan det dessutom förekomma mag- och tarmsymtom

Friska vuxna tillfrisknar i allmänhet efter 1–2 veckors vila.

 

Den nyfödda

Influensa har, vad man hittills vet, ingen fosterskadande effekt. Det nyfödda barnet skyddas bäst genom att den gravida kvinnan vaccineras enligt riktlinjer före förlossningen. Symtom hos nyfödda som smittats är vanligen slöhet och matningssvårigheter. Feber kan förekomma men behöver inte vara särskilt hög och symtom kan även visa sig i svårighet att hålla normal kroppstemperatur. 

 

Socialstyrelsen rekommenderar inför säsongen 2022–23 influensavaccinering av samtliga gravida kvinnor som passerat graviditetsvecka 12. Från och med säsongen 2019–20 används i Sverige uteslutande tetravalenta influensavacciner, dvs vaccinet skyddar mot alla fyra virusstammarna (A,B,C och D).


På grund av detta jag nu väldigt kortfattat beskrivit så rekommenderar jag, och övriga ansvariga inom förlossningsvården att gravida kvinnor vaccinerar sig. Mot alla fyra åkommorna. Detta är ett bra sätt att skydda våra gravida/nyförlösta och nyfödda.

Varför ska vi inte ta den chansen?

/Doktor Eva

Comments


bottom of page