.png)
Denna vecka är jag på välbehövlig semester i Thailand. Vi har det sååå skönt! Lite drygt 30 grader, sol och god mat. Kan man begära mer? Det är ju lite jobbigt att inte vara hemma med det nya lilla barnbarnet förstås, men vi är snart tillbaka.
Veckan avsnitt handlar om att föda barn som riktigt, riktigt ung. Jag har fått frågor om det är farligt att föda barn som tonåring, eller är det tvärt om kanske bättre? Jag tog och undersökte frågan lite närmare.
Kliniskt - föda barn som tonåring
Rent kliniskt så har vi ju en känsla att unga tjejer föder lättare än de äldre. De är ju liksom varandras ytterligheter. Många gånger känns det som om de riktigt unga tar det lite mer som det kommer och inte är så planerande. Vilket man kanske är om man är betydligt äldre.
Jag har ju drivit studier i Afrika, och då främst i Tanzania. Där var en del av de födande riktigt, riktigt unga. I en del av fallen var de fortfarande barn, och ej ännu utvecklade rent kroppsligt.
Normalt sätt pratar vi i Sverige inte om bäckenträngsel. Vi brukar alltid säga att en normal lång kvinna som inte har ett trauma/sjukdom som påverkar bäckenet i bagaget, de har inte trånga bäcken. Oavsett ålder.
Detta gäller inte den afrikanska befolkningen. Här är flickan helt enkelt ibland för liten för att kunna föda ett normalstort barn. I de lägena hamnar vi i diskussionen om bäckenskador och fistlar.
Det är inte ovanligt att dessa förlossningar pågår i dygn. Fostret står och trycker mot blåsa och bäckenbotten och kan inte ta sig ut då förhållandena är för trånga. Vävnaden dör då av syrebrist, och det är så fistlar bildas.
Fistel innebär en falsk gång som bildats oftast mellan blåsan och vagina, men ibland är även tarmen inblandad. Det vanligaste är att urinen rinner okontrollerat och då genom vagina och inte urinröret. Ofta dör fostret vid dessa maratonförlossningar och tyvärr ibland även flickan. En del får dock dessa kvarstående skador, som jag beskrev ovan.
I Dar Es Salaam finns ett fistelsjukhus. Det finns sådana på flera håll i Afrika. I Dar var det en obstetriker från Grekland som specialiserat sig på att hjälpa dessa flickor/kvinnor, och att på bästa sätt försöka att laga skadorna. Hans jobb var verkligen behjärtansvärt.
Många av dessa småtjejer beskriver förskräckliga situationer och de blir ofta förskjutna av sin familj och släkt.
Eftersom urinen rinner kontinuerligt luktar de illa, och får ofta bo ensamma och inte med resten av familjen. Omgivningen står helt enkelt inte ut med stanken. Att kunna kurera dessa skador förändrar denna unga flickas liv för alltid. Helt klart.
Har vi fistlar i den svenska befolkningen? Svaret är ja, men mycket ovanligt. När jag har gått igenom mina material om värksvaghet så finns det några få per år som drabbas av fistlar även hos oss. Här är orsaken nästan alltid värksvaghet.
Men hur är det med tonårsgraviditeter hos oss i Sverige egentligen?
Tonårsgraviditeter
Enligt svenska Akademiens ordlista (2021) definierast onåring som en person mellan
13 och 19 år.
Många förändringar sker under tonåren både fysiskt, psykiskt, socialt och
emotionellt. Tonåringar har ett annat riskbeteende än vuxna det konstateras i andra sammanhang. Detta brukar ses som en del av tonårstiden. Riskbeteendet tros sammanhänga med att tonåringars hjärna ännu inte är helt färdigutvecklad. Främre delen av hjärnan (frontalloben) är fortfarande omogen och det anses som en betydelsefull faktor när man talar om riskbeteende, då en av frontallobens funktioner är just att uppfatta och bedöma risker.
Det höga risktagandet hos unga korrelerar ofta med lägre användning av ett säkert preventivmedel just för att risktänket inte är helt färdigutvecklat (svensk studie 2010).
En studie med 17-åriga deltagare, beskriver hur riskbeteendet i samband med sex och preventivmedel är en av orsakerna till varför det blir oplanerade tonårsgraviditeter. Samtidigt belyser studien tonåringars attityder till att få barn och bli förälder som mycket negativa och skrämmande. En graviditet ses som en närmare katastrof och där abort ofta blir en självklarhet, men för den delen inte ett lätt beslut att ta.
Globalt
World Health Organisation (WHO) beskriver tonårsgraviditeter som ett globalt
folkhälsoproblem. Tonårsgraviditeter är mycket vanligare i utvecklingsländerna än i den industrialiserade delen av världen. Varje år är det ungefär 12 miljoner unga kvinnor, mellan 15 och 19 år, som föder barn i utvecklingsländer. Det sker även ungefär 800 000 födslar årligen av tonårsflickor som är under 15 år.
En av faktorerna som påverkar antalet tonårsgraviditeter är den kultur flickan lever i. I många länder råder det en social press från samhället att unga kvinnor förväntas bli gravida tidigt. Begränsade utbildnings- och sysselsättningsmöjligheter avgör också valet av att bli mamma.
Även lagstiftningen gällande abort och möjligheterna till att göra abort spelar en stor roll för antalet tonårsgraviditeter (WHO, 2020).
För ungefär 50 år sedan skedde knappt 10 000 födslar av tonårsmödrar i Sverige vilket motsvarar 8 % av det totala antalet, men sedan ett par år föds cirka 500 barn till tonårsmödrar i Sverige vilket motsvarar knappt 0,5 %(Statistiska Centralbyrån, 2021).
Även tonårsaborter har minskat i Sverige senaste decenniet. År 2020 genomfördes nio aborter per 1000 flickor mellan 15 och 19 år jämfört med 21 aborter per 1000 flickor år 2010. Förändringar i rekommendationerna gällande långtidsverkande preventivmedel tros vara en av orsakerna till minskningen av tonårsgraviditeter i Sverige (Socialstyrelsen, 2020).
Medicinska risker med att vara ung mamma
Ja, det är ökade risker att vara tonåring och gravid. Unga kvinnor som får barn har en ökad risk för psykisk ohälsa och mortalitet senare i livet visar en svensk studie från 2016.
Enligt WHO (2020) har gravida tonåringar också en ökad risk för graviditetskomplikationer
så som eklampsi och infektioner. I översikten förklaras ytterligare komplikationer som anemi, urinvägsinfektioner och infektioner efter förlossningen förekomma i högre utsträckning hos tonåringar.
Komplikationer under graviditet och förlossning är den vanligaste globala dödsorsaken bland flickor mellan 15 och 19 år (WHO, 2020).
Barn till unga
Barn till unga behöver i högre grad sjukhusvård vid skador och sjukdomar än barn till övriga mödrar (svenskstudie 2016).
Det råder även ökad risk för tillväxthämning samt för prematurförlossning och svårare tillstånd som kräver neonatalvård. Vidare presenterar barn till tonåringar en ökad risk att få neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i form av exempelvis autism.
Varför ökar risken hos unga att få komplikationer?
En fysiologisk förklaring till detta är att moderns kropp ännu inte är färdigutvecklad och inte alltid lämpar sig för barnafödande. Det har även framkommit att tonårsgravida inte når den viktuppgång som är rekommenderad under graviditeten och därmed utsätts för högre risker.
Tonåringar tenderar också att utsätta sig för risker som rökning och droganvändning under pågående graviditet samt ha sämre kostvanor än gravida i högre åldrar. Detta ökar risken för komplikationer för mor och barn under och efter graviditet.
Psykosociala konsekvenser av att föda barn som tonåring
En tonårsgraviditet resulterar ofta i olika psykosociala konsekvenser. Graviditeten kan leda till stigmatisering och utfrysning av flickan från olika sociala sammanhang som familj, vänner och andra jämnåriga. Gravida tonåringar har även ökad risk att bli utsatt för våld av sin partner.
Samtidigt leder en tonårsgraviditet ofta till att den unga kvinnan inte har möjlighet att avsluta sina studier vilket försvårar möjligheten till framtida arbete (WHO, 2020). Gravida tonåringar har ökad risk att drabbas av ekonomiska problem som en konsekvens av ovanstående faktorer.
De riskerar också i högre utsträckning att drabbas av depression under och efter graviditet än övriga gravida.
Sammanfattning
Att bli gravid som tonåring beskrivs ofta som en period fylld av oro och ensamhet. Många upplever sig bli överrumplade och ambivalenta vid graviditetsbeskedet då de flesta graviditeter är oplanerade. Behovet av stöd från omgivningen är stort under graviditeten.
Genom ökad kunskap och förståelse för denna livssituation kan vård och bemötande
förbättras. Barnmorskor har stora möjligheter att påverka tonåringars upplevelse av sin
graviditet genom förbättra sin kunskap inom ämnet. Det är ju som jag beskriver i detta inlägg ganska ovanligt i Sverige med tonårsgraviditeter. De förekommer dock. Det får vi inte glömma.
2022 var den äldsta föderskan på SÖS 53 år och den yngsta 14. Vi inser ju alla att det är en stor skillnad mellan dessa kvinnor vad det gäller förutsättningar att skapa en stabil situation för dem själva och för sitt barn.
/Doktor Eva