top of page

Vattenförlossningar - dess historia och hur det ska gå till


vattenförlossning hemma

Jag har fått en del frågor angående vattenförlossningar, så jag tänkte fördjupa mig lite i det denna vecka.


Är det ok? Får vi föda i vatten i Sverige? Rekommenderar vi vattenförlossningar?Är det bättre att föda i vatten? Är det en god smärtlindring?


Historia för vattenförlossningar

Tittar vi tillbaka så finns det vattenförlossningar beskrivna redan i början av 1800-talet. Vattenförlossningar har dock varit vanligare i andra delar av världen jämfört med Sverige.


Fram till 1992 erbjöds vattenförlossningar inom svensk förlossningsvård. Men, 1993 avled en nyfödd i samband med en vattenförlossning i hemmet i Sverige.


Efter det skedde ett avrådande av vattenförlossningar generellt.


Vad som egentligen hände vid denna förlossning, och hur detta enda fall kunde styra detta till ett totalt avrådande är lite oklart. Det var i alla fall så att man avrådde kvinnor från att föda i vatten.


Man avrådde också från att bada efter vattenavgång.


2014 erbjöds vattenförlossningar på en klinik i Stockholm.

2019 erbjöd 4 av Sveriges 21 regioner vattenförlossning.


Acceptansen har ökat sedan dess, och idag är vattenförlossningar betydligt vanligare i Sverige jämfört med tidigare.


Michel Odent

Jag har läst och hört mycket om en fransk forskare vars namn är Michel Odent. Det är en man som förknippas med mycket inom obstetriken, och då kanske framför allt vattenförlossningar.


Odent har en spännande bakgrund.


Från början var han kirurg, men fick hoppa in som chefsläkare på en förlossningsavdelning av en slump. Då upptäckte han att obstetrik var mycket roligare än kirurgi (surprise!).


Vidare upptäckte han att barnmorskorna på avdelningen hade en lugnande effekt på de födande kvinnorna. Han införde då ett antal nya rutiner. Så småningom flyttade han och blev obstetriker/hembarnmorska.


1983 publicerade han en artikel i ”the Lancet” (Birth under water). Den artikeln anses av många vara det tillfället där användandet av vatten under förlossning kom in i vårt medvetande.


I artikeln rekommendera man de födande att använda 37 gradiga vattnet i en förlossningspool. Tanken är att värmen och en dämpad belysning minskar utsöndringen av nor-adrenalin och andra katekolaminer (=stresshormoner).


Att bada i en förlossningspool innebär också en minskningen av sensorisk stimulering då man rekommenderar dämpad belysning och att kvinnans öron enligt beskrivningen ska vara under vatten; dels en minskning av tyngdkraftens effekter, dels att den direkta effekten av muslkelkontraktioner minskade.


Man observerade att varmt vatten verkar hjälpa många föderskor att nå ett visst medvetandetillstånd där de blir nästan som likgiltiga för vad som händer runt omkring dem. Under förlossningens andra del verkar nedsänkning i varmt vatten hjälpa kvinnan bara följa med i förlossningens krafter.


Ganska häftigt kan man tycka!


Odent beskriv sedan att de flesta av kvinnorna klev upp ur poolen innan de födde, och att själva förlossningen mer sällan skedde under vatten. Det var däremot jättebra att vara i det varma vattnet under öppningsskedet.


Ibland skedde förlossningen under vatten, trots allt. Man lyfte då ganska raskt upp ungen till ytan. Man konstaterade att den nyföddes första andetag utlöstes av kontakten med luft och den plötsliga temperaturskillnaden.


Det innebar att risken för att fostret skulle dra i sig vatten på vägen måste anses som minimal. Ungen väntade helt enkelt med att ta sitt första andetag tills den kom upp ovanför vattenytan.


I 2/100 förlossningar i Odents studier behövde fostret hjälp med ventilationen för att komma i gång och andas ordentligt efter en vattenförlossning, resterande 98/100 mådde förträffligt.


Jag kan fortfarande fascineras över Odent ‘s studier och hans sätt att tänka fysiologi. Hur har detta påverkat oss i denna fråga? Minns vi de arbeten och den kunskap som skapades på 80-talet?


Jag har ju mycket i min forskning funderat över hur stress påverkar den födande kvinnan. Ni vet att som gravid hela tiden få beskrivet i medias om förlossningsvårdens förfall.


Sant eller inte så påverkar det troligen kvinnans mående.


Att dessutom ibland när man kontaktar den avdelning där man ska föda får höra att det är fullt. Hur påverkar det kvinnornas förmåga att föda normal?


Ni vet väl att en ko som ska kalva får man inte flytta 14d innan hon är beräknad. Förflyttningen tycker man påverkar/stressar kon för mycket. Det konstiga är att detta inte gäller människor.


Svenska vattenstudier?

Det finns ett antal svenska studier gjorda om vattenförlossningar. 2019 presenterades t.ex. en avhandling vid karolinska institutet (KI) där syftet var att studera svenska vattenförlossningar.


gravid kvinna inför vattenförlossning

Hur går det till rent praktiskt att föda i vatten?

Kvinnor som planerar att föda i vatten ska vara friska. De ska ha en fullgången graviditet (>=37+0–41+6 veckor) och den måste vara en så kallad lågrisk.


Fostret ska ligga i huvudbjudning. Enligt engelska riktlinjerna för vattenförlossning ska kvinnan också vara rörlig, och ha en möjlighet att lätt lämna badkaret vid behov.


Badkaret som används ska vara tillräckligt stort/djupt för att fördelarna med ”flytkraften” ska kunna användas. Det innebär att delar av kvinnans kropp ska kunna vara nedsänkt under ytan. Därför duger ofta inte ett vanligt ”hushållsbadkar”.


Detta är troligen orsaken till att s.k. förlossningspooler har dykt upp på marknaden.


Hydroterapi kan kombineras med lustgas, akupunktur och sterila kvaddlar men inte opioider, TENS eller EDA.

Fostret måste övervakas. Det är viktigt!


Detta kan man göra med ”tratt” (Pinard stetoskop), vattenresistent doppler eller Ctg. Ctg kan användas både externt och internt med telemetri.


Man bör även frekvent ha kontroll över kvinnans puls och blodtryck. Detta eftersom blodtrycket ofta sjunker vid hydroterapi. För att undvika att det blir för varmt bör kvinnans temperatur och vattnets temperatur kontrolleras regelbundet. Vattentemperaturen bör inte överstiga 37,5/38,0 °C.


Kvinnan bör också uppmuntras att dricka ofta.


Vid en ökning av moderns temperatur ökar också barnets temperatur och därmed ämnesomsättningen och syrebehovet.


Man kan då anta att risken för syrebrist hos fostret ökar. Därav vikten med övervakning av fostret.


Om en kvinna börjar krysta i badkaret måste hennes bäcken vara helt nedsänkt under vatten. Om barnet föds i badkaret måste det födas helt under vatten eller, om kvinnan vill lämna badkaret, helt ovanför vattnet.


Barnet bör tas upp till ytan omedelbart efter födseln. Navelsträngen får inte klippas under vattnet.


Smärta

Effekterna av att vara i varmt vatten under förlossningen är multifaktoriella. Det man tror är att impulser av smärta hämmas av känslor av värme och den taktila kontakten med vatten.


Många kvinnor som befunnit sig i vatten under sin förlossning beskriver smärtlindringen som mycket god, och har ofta ett nedsatt behov av anna bedövning.


Även mängden givet syntetiskt oxytocin är mindre.

vattenförlossningar är ett bra naturligt smärtstillande

Avslappning

Att bada under förlossning minskar inte bara smärtan utan minskar också ångest samt aktivitet av stresshormoner. Det ger en känsla av välbefinnande och lugn.


Vidgning av blodkärlen som sker om kroppen sänks ned i varmt vatten ökar den som kallas för hjärtminutvolymen. Allt detta bidrar till en känsla av välbefinnande.


Vad är riskerna?

Självklart finns det risker. Dels det jag beskrev tidigare. Att fostret troligen får ett ökat syrgasbehov, vilket leder till tanken om ökad risk för syrebrist hos fostret. Därför är övervakningen av fostret A och O. Som alltid.


En anna biverkan som rapporteras är att navelsträngen ibland är för kort, och att det sträcks och till och med gått av vid beskrivna tillfällen vilket är farligt.


Att få en trasig navelsträng i badkaret känns varken säkert eller bra. Stor försiktighet måste därför ske när fostret lyfts upp.


Faktorer som hindrar en vattenförlossning:

  • Mekoniumfärgat fostervatten (barnet har bajsat i fostervattnet)

  • Avvikande vaginal blödning

  • Feber hos kvinnan

  • Epiduralbedövning eller tagit lugnande läkemedel inklusive opiater

  • Behov av kontinuerlig fosterljudsövervakning

  • Lång vattenavgång (>18 timmar sedan vattnet gick)

  • Avstannad progress med behov av värkstimulerande dropp (oxytocin)

  • Blodsmitta

Summering

Kvinnor som badar under sin förlossning eller föder i vatten beskriver att känslan av kontroll är viktigt. De beskriver även som jag nämnt tidigare, smärtlindring och avslappning.


Detta sammanlagt ger en mer positiv förlossningsupplevelse. Självklart behövs fler studier, men summeringen är att vatten under förlossning förefaller vara positivt.

Vid pennan

/Doktor Eva




Commentaires


bottom of page