Att vara gravid och överviktig

Efter att jag startade ”Viktigprojektet” (som jag skrev om tidigare) på SÖS och vi inkluderar gravida kvinnor med BMI>= 35 vid inskrivning på MVC i Stockholmsregionen, har mycket av mina funderingar rört sig runt hur samhället och vården faktiskt hanterar överviktiga kvinnor. Framför allt när de blir gravida. 35% av Sveriges befolkning är överviktig, och siffrorna stiger. 25% av kvinnorna som skriver in sig vid MVC i Stockholm är överviktig och nästa 16% är feta (BMI>30). Det är väldigt många!

Som ansvarig läkare/barnmorska vet vi att gruppen gravida med övervikt är en riskgrupp. Att vara gravid med övervikt sammanhänger med fler graviditets och förlossningskomplikationer än hos normalviktiga, det visar upprepade forskningsstudier.

Men hur bemöter vi dessa kvinnor egentligen?

Skulle vi kunna lära oss mer och agera annorlunda?

Ska alla verkligen dras över en kam?

Attityder och tankar hos svenska barnmorskor om övervikt under graviditet

Många kvinnor vittnar om den sorg och skam man känner vid inskrivningen på MVC om man är överviktig. Hur barnmorskan med en besvärad min säger:

”Du väger för mycket. Du borde gå ned i vikt nu när du är gravid. Tänkt på vad du äter. Här får du numret till en dietist”.

Sedan stoppar ofta informationen och samtalet där. En svensk studie som gjordes bland svenska barnmorskor 2020 (1) visar att en tredjedel av de svarande barnmorskorna ansåg att fetma var ett mer känsligt ämne än exempelvis rökning eller alkoholvanor att prata med de gravida om. Lite fascinerande när vi vet att ungefär 1/10 kvinnor som skriver in sig vid MVC i Stockholm är fet enligt definitionen (BMI>30).

20 procent av barnmorskorna höll med om att de ibland undviker att prata om kvinnans vikt för att inte göra kvinnan skamsen, ledsen eller orolig. Att få ha genomgått utbildning i ”det motiverande samtalet” verkade positivt förknippat med barnmorskans benägenhet att prata om patientens kroppsvikt.

Fortfarande ansåg dock endast 46 procent att de tillfrågade barnmorskorna att de hade tillräckligt med kunskap för att ge kost- och träningsråd till gravida kvinnor med fetma. Det innebär att mer än hälften av svenska barnmorskor saknar denna kunskap!

Vilken slutsats kan man dra av studien?

Jo, att svenska barnmorskor visar empati för gravida kvinnor med fetma, så långt är det väl bra. Men att nästan en femtedel av barnmorskorna undviker ämnet kroppsvikt av rädsla för att uppröra eller genera de gravida kvinnorna, det känns ju ändå lite skrämmande.

Utbildning om fetma, utbildning i personcentrerad kommunikation, det vill säga motiverande samtal och tillgång till dietister var en stark önskemål för att underlätta graviditetsvikthantering bland våra barnmorskor på mödravårdscentralerna.

Men vidare då? Vad tycker de överviktiga kvinnorna själva egentligen?

En norsk studie

En kvalitativ studie med djupintervjuer av överviktiga kvinnor som just fött barn genomfördes i Norge 2020 (2). Kvinnorna delade med sig av sina erfarenheter av att vara gravid och överviktig. Många av kvinnorna beskrev hur man under hennes graviditet gjorde ett antal mer eller mindre onödiga undersökningar. Varför alla dessa tester gjordes förklarades sällan på ett begripligt sätt.

Kvinnorna beskrev att de kände sig ”påpassad” vilket i sin tur gav många av kvinnorna en ökad ångest och många gånger en ytterligare ökad känsla av skam. De upplevde sig som föremål för fördomar, diskriminering och som att alla väntade på ett misslyckande på grund av deras konstaterade övervikt.

Som en röd tråd

Många av kvinnorna beskrev en stark önskan om att bli erkänd som en person men att man ofta upplevde sig mer som ett objekt. Önskemålet man nästan unisont framförde var att betraktas och behandlas som en normal gravid kvinna inte som ”en i gruppen av feta kvinnor”. Man beskrev brist på individualiserad vård, brist på information och brist på autonomi – något som nästan samtliga beskrev som orättvist.

Man kunde konstatera att det var av största vikt att känna sig inkluderad i beslutsfattandet under sin graviditet och förlossning, att bli hörd och sedd och att själv få ta ansvar för sin graviditet och sitt liv.

Målet är en personlig mödravård

För att vi ska kunna ge en personlig mödravård för alla, även för de överviktiga kvinnorna, måste deras röster och önskemål lyssnas på och beaktats. Det är min fulla övertygelse. Man måste visa alla gravida samma respekt, omsorg, stöd och oavsett BMI.

Vi måste också skaffa oss kunskap. Mer kunskap! Oavsett kvinnans BMI. Åtgärder som genomförs ska vara kunskapsbaserade och uppdaterade, självklart måste det finnas riktlinjer men hänsyn måste också tas till överväganden om autonomi och personliga önskemål. Detta är minst lika viktigt bland de överviktiga, kanske ännu viktigare.

Att faktisk bli behandlad som om man är normal

Flera deltagare i den norska studien betonar hur viktigt det var att känna sig normal – att inte sticka ut eller känna sig annorlunda. Som en kvinna i studien konstaterade:

"När det ständigt anges att du är överviktig, oavsett varför du söker vård, då känner du dig som någon som är på utsidan av det normala, och alla vill väl vara normala? Ja, kanske ännu mer när du faktiskt vet om att du är fet. Det är så tröttsamt. Jag vet mycket väl att jag är fet, det är faktiskt ingen nyhet för mig.”

Ansvariga på svenska mödravårdscentraler bör idag uppmuntra sin personal till en etisk reflektion och att inbördes diskutera de personliga reaktioner och kanske förutfattade meningar som finns på just deras mottagning vad det gäller överviktiga kvinnor.

Varje enskild kvinna, oavsett om hon är i riskzonen eller inte, bör mötas som en "unik födande kvinna bland alla andra unika födande kvinnor. Det är min fulla övertygelse

Hälsningar,

Doktor Eva

Är du intresserad av ”Viktigmottagningen” på SÖS? Kontakta oss : viktigmottagning@gmail.com

eller via vår Instagram konto: viktigmottagning

Referenser om du vill läsa studierna jag pratat om:

1. Christenson, A., et al. (2020). "Attitudes and beliefs in Swedish midwives and obstetricians towards obesity and gestational weight management." BMC Pregnancy Childbirth 20(1): 755.

2. Thorbjörnsdottir, K. E., et al. (2020). ""Talk to me, not at me": obese women's experiences of birth and their encounter with birth attendants-a qualitative study." Int J Qual Stud Health Well-being 15(1): 1845286.