top of page

Sugklocka - det instrument vi använder i Sverige


nyfödd bebis på sjukhus

Denna vecka har jag fått funderingar över vad en instrumentell förlossning egentligen innebär? Vad är en sugklocka och när använder vi den? Är det olika beroende på var i världen man befinner sig?


Sugklocka

Sugklocka är en svensk uppfinning och i princip det enda instrument vi använder i svensk förlossningsvård. I andra länder använder man oftast en förlossningstång.


Sugklockan är ett effektivt hjälpmedel för att fort förlösa ett barn som inte mår bra intrauterint under förlossningen. Den används även vid värksvaghet.


För att sugklockan ska kunna användas måste fostret stå tillräckligt långt ned i förlossningskanalen så att man kan nå det nedifrån, vaginalt.


Andra tillfällen när sugklocka används är när kvinnan har någon form av sjukdom/åkomma och som leder till att hon inte bör/kan krysta adekvat.


I Sverige lägger vi inga ”höga sugklockor”. Vad innebär det? Jo, att fostrets huvud måste ha passerat spinaetaggarna(spinalplanet) i kvinnan bäcken med den största delen (största omfånget) av huvudet för att en sugklocka över huvudtaget ska bli aktuell.


Om huvudet står högre upp i förlossningskanalen så gör vi alltid ett kejsarsnitt i stället.

 

Vad är en sugklocka?

Den första versionen av sugklocka kom redan i mitten av 1850-talet. Den blev dock aldrig särskilt populär.


Sugklocka innebär en liten metallkopp med ett handtag att dra i. Denna kopplas sedan till en sug, och när klockan fästes på barnets huvud blir det ett undertryck som gör att klockan fastnar och att man på så sätt kan dra ut fostret när mamman krystar.


Problemet med den första sugklockan var att även om man fäste den på fostrets huvud som släppte den när man drog.


I mitten av 50-talet kom dock en svensk uppfinning.


Forskaren Tage Malmström försvarade sin avhandling vid Karolinska institutet vid namn; The vacuum extractor, an obstetrical instrument and the parturiometer, a tokographic device.


Malmström kombinerade sina medicinska kunskaper med en gedigen maskinteknisk kunskap baserat på ett samarbete med bland annat maskiningenjörer.


Efter hans idé fick sugklockan en klockform med en lätt inåtböjd kant som förmådde svulsten på fostrets huvud att fästa och klockan att sitta kvar trots att en kraftfull dragning skedde synkront med värkarna.


Ett av testerna vid utvecklingen av sugklockan var bland annat att man fäste sugklockan mot ett hönsägg och drog det genom en fosterkanalsatrapp. Detta utan att ägget skulle brista.


I slutet av 1950-talet var Malmström färdig med sin uppfinning och nyheten om den spreds snabbt över världen. Han var dock långt före sin tid och möttes här hemma i Sverige av hård kritik, intolerans och en öppen fientlighet.


Kollegorna varken ville eller kunde förstå betydelsen av hans uppfinning som alternativ till förlossningstången som sedan fler hundra år varit det enda hjälpmedlet vid svåra förlossningar.


Semmelweis-effekten, det vill säga tendensen att avvisa ny kunskap och erfarenhet som motsäger etablerade normer eller tro, drabbade Malmström mycket hårt.


För er som inte visste var Semmelweis den doktorn som införde att man skulle tvätta händerna innan man förlöser barn. Han misstroddes också, där av benämningen.


Idag är det väl ingen som tvekar att tvätta händerna och det är knappast någon som ifrågasätter sugklocka som hjälp vid en vaginal förlossning heller.


Det var dock omöjligt för Malmström att disputera med sin avhandlingen i Göteborg där han egentligen var verksam, pågrund av det akademiska motståndet. Avhandlingen lades därför fram och försvarades på Karolinska Institutet i Stockholm 1957 där den enda professorn i Sverige som stödde Malmström var verksam.


Kritiken mot avhandlingen och disputationen blev dock skoningslös och flera professorer ansåg att avhandlingen borde underkännas då sugklockan bland annat ansågs strida mot naturlagarna och gängse uppfattning om värkarbetets fysiologi och liknande.


Betyget vid disputationen blev Ba, vilket innebar att den akademiska vägen för Malmström var stängd för alltid.


Malmström gick in i en djup depression och slutet av 1960-talet blev han förtidspensionerad och ägnade sig fortsättningsvis åt finsnickeri, handarbete och att bygga på sitt hus.


Han fick dock slutligen en form av erkännanden.


1973 utnämndes han till hedersledamot av Göteborgs läkarsällskap och 1983 vid 72 års ålder tilldelades han professors titel samt erhöll ett stipendium av Styrelsen för teknisk utveckling.


År 1994 kom det största erkännandet för Malmström och sugklockan då FIGO (den internationella gyn&obstetrik föreningen) firade sitt 40-årsjubileum och tilldelade Malmström sin främsta utmärkelse för sugklockans globala betydelse.

 

Malmströms sugklocka av metall finns i dag över hela världen och ser likadan ut nu som prototypen gjorde på 50-talet. Vakuumet kan skapas med allt från en enkel cykelpumpsmodell till olika former av elektrisk pump. Sugklockan delar ofta rum med annan livräddande utrustning under akuta situationer på en förlossningsavdelning.

 

Hur många förlöses med sugklocka i Sverige?

Siffran varierar lite men ungefär 6% av alla förlossningar avslutas i Sverige med sugklocka (Socialstyrelsen 2019). Bland förstföderskor förlöses ungefär 11.5% med sugklocka.

 

Är risken för komplikationer större vid sugklocka?

Tittar vi på större bristningar, som omfattar skador på den yttre och ibland den inre ändtarmsmuskeln (bristning grad 3 & 4), drabbas knappt 3% av alla kvinnor som föder barn av en sfincterskada.


Det är vanligare bland förstföderskor (5,2%). Risken att drabbas av bristning grad 3 och 4 ökar om förlossningen avslutas med sugklocka. 12–14% av förstföderskor som förlöses med sugklocka drabbas av en sfincterskada.

 

EVA-studien

En stor studie (EVA studien) inom ämnet har gått de senaste åren i Sverige. EVA står för ”Episiotomy in Vacuum Assisted delivery”. Studien startade på Danderyds Sjukhus 2017.


Studien finansierades av Vetenskapsrådet (VR) och drevs också i Falun, Helsingborg, Uppsala, Södersjukhuset, Växjö, Umeå och Östra sjukhuset. Den 14 februari 2023 stängdes studien och då hade 714 kvinnor inkluderats.


EVA-studien var en vetenskaplig studie där man studerade nyttan av snedklipp vid sugklockeförlossning. Detta för att undvika sfincterskador.


Man undersökte om rutinmässigt snedklipp minskade andelen förstföderskor som fick en sfincterskada vid förlossning med sugklocka. Studien studerade dessutom hur rutinmässigt snedklipp påverkar kvinnan och barnet på kort och lång sikt, jämfört med inget klipp.


Studien är som sagt stängd och resultatet förväntas att bli publicerat snart. Jag återkommer om resultatet.

 

/Doktor Eva

Comments


bottom of page