.png)
Förra veckan började jag att prata om bristningar som uppstår vid en vaginal förlossning. Reaktionerna från sociala medier har kanske varit lite lugnare denna vecka än tidigare. Skönt att få hämta andan lite.
I mina kommande blogginlägg kommer jag diskutera olika former av bristninga/skador som kan hända kvinnan vid en vaginal förlossning.
Att gå sönder vid förlossningen.
Självklart vill vi alla att våra födande ska gå sönder så lite som möjligt. Mycket av våra simuleringar/träningar och diskussioner går åt till att förbättra teamarbetet och det omhändertagande vi erbjuder.
Det är dock vanligt att kvinnor får en mindre eller större bristning vid sin förlossning.
Tyvärr.
De flesta får dock inga besvär av dessa bristningar.
De läker oftast mycket bra. Munnen och vagina är de områden på kroppen som läker allra fortast och bäst.
Jag brukar tänka att människokroppen är vis och att det helt enkelt är gjort så.
Några av kvinnorna får dock kvarstående besvär. Dessa kvinnor måste vi fånga upp och erbjuda hjälp. Vi har alla hört många historier om kvinnor som haft stora besvär efter sin förlossning, som har sökt inte blivit trodda och inte fått någon hjälp.
Så ska de självklart inte vara.
Bäckenbottenmottagningen på SÖS
Som jag beskrev ovan så måste de kvinnor som har kvarstående besvär fångas upp och erbjudas hjälp. Bäckenbottenbesvär kan uppkomma efter graviditet och förlossning. Ibland visar sig besvären först när kvinnan blir lite äldre, men hon måste självklart även då erbjudas hjälp.
Södersjukhusets bäckenbottenmottagning utreder och behandlar:
Besvär efter tidigare förlossningsbristningar
Framfall
Urinläckage
Utredningen utförs i första hand med gynekologisk undersökning inriktad på bäckenbotten. Ibland görs även särskilt ultraljud avseende bäckenbotten och tryckmätning av urinvägarna s.k. urodynamik.
Bäckenbottenteamet är ett multidisciplinärt team som består av uroterapeuter och olika specialistläkare så som gynekologer, tarmkirurger och urologer.
Man utför här bland annat:
rekonstruktioner av felläkta förlossningsbristningar
framfallsoperationer
inkontinensoperationer
Bäckenbottenteamet bedriver forskning och utvecklingsarbete framför allt gällande besvär efter förlossningsbristningar och robotassisterad titthålskirurgi vid komplicerat framfall.
Bristningsprojektet
Bristningsprojektet är ett pågående projekt på kvinnokliniken SÖS som delas av två doktorander på kliniken. Vetenskapsrådet har tyckt att detta är ett viktigt projekt och har finansierat det.
Beskrivningen av projektet:
Många kvinnor som föder barn vaginalt drabbas av skador som inkluderar mellangårdens muskulatur (grad 2 bristning).
Om dessa skador inte lagas korrekt eller om man drabbas av en komplikation som gör att lagningen spricker upp tidigt i läkningsförloppet (ruptur) kan kvinnan drabbas av långsiktiga besvär med stor inverkan på hennes livskvalitén.
Besvären kan inbegripa smärtor, vidhetskänsla i slidmynningen, vaginala ”pruttar” och tarmtömningsbesvär.
Doktorandprojekten går ut på att utvärdera riskfaktorer och behandlingsalternativ (konservativbehandling jämfört med tidig resuturering) för/vid rupturerade grad 2 bristningar.
Man jämför även behandlingsalternativ vid rupturerade grad 2 bristningar vad gäller kortsiktiga (smärta och sårläkning) och långsiktiga (bäckenbottendysfunktion, sexuell dysfunktion) besvär.
Det övergripande syftet med projektet är att bidra med ökad kunskap om riskfaktorer för att drabbas av denna komplikation samt att kunna erbjuda kvinnor som drabbas av komplikationen optimal diagnostik, behandling och information om kortsiktig och långsiktig prognos.
Detta är ett jätteviktigt projekt. Vi behöver lära oss mer om detta, det är helt klart.
Levatorskador
Något som har lyfts den senaste tiden är det som kallas för levatorskador.
Varje år drabbas ungefär 10 000 svenska kvinnor av denna bristning vid sin förlossning.
Det innebär 1/10 som föder vaginalt kan få mer eller mindre besvär.
I korthet innebär bristningen att muskeln som går hela vägen från svanskotan till pubisbenet slits av, helt eller delvis från sitt fäste.
Detta är en form av bristning som länge har varit ”bortglömd”.
I studier finns detta beskrivet så tidigt som på 1940-talet. Detta är en bristning man som doktor/ barnmorska känner med sina händer. Först efter att mer moderna undersökning metoder såsom ultraljud och MR har lanserats har denna kunskap dock väckts till liv igen.
Identifiering av en levatorskada kan ge en förklaring till symtom som en del kvinnor som söker vård beskriver, och som ingen riktigt förstod tidigare. Vidhetskänsla och ”slidpruttar” är några av dem.
Det som är jobbigt är den ganska utbredda okunskapen om denna bristning.
I en enkät som genomfördes om bäckenbotten visade det sig att ungefär 40% av barnmorskorna saknade kunskap och erfarenhet om skadade levatorer.
Trasiga levatormuskler kan förklara kopplingen mellan ett senare utvecklande av framfall och vaginal förlossning. Framfall drabbar ungefär var tredje kvinna som fött barn vaginalt, men ungefär 11% av dem kommer att vara i behov av kirurgi för sina besvär.
Tidigare har man förklarat framfall pga en utsliten och slapp bindväv i bäckenbotten, som förvärras efter klimakteriet. Nu tyder alltmer på att framfall ofta beror på dessa muskelskador som kvinnan fått vid sin första vaginala förlossning.
SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, har i sin kartläggning av kunskapsluckor gällande förlossningsskador satt levatormusklerna högt upp på listan.
Levatorskador kan man inte reparera.
Det är den tråkiga delen i detta.
Vad som är viktigt är dock att bekräfta de kvinnor som söker vård för sina skador, och att deras symptom tas på allvar och att vi trots allt försöker hjälpa dem.
Exempelvis kan träning under ledning av en välutbildad fysioterapeut förebygga framfall.
Rätt träning och avslappning kan också minska risken för smärta och överansträngning. De symptom som ofta sammanhänger med levatorskadan och som faktiskt kan förvärras av vanliga knipövningar.
Symtom på levatorskador
En känsla av att vara stor, vid och öppen i underlivet
Slidpruttar
Sämre sexliv. Många kvinnor upplever att det känns mindre
Svårt att ”knipa”
Om skadan är ensidig kompenserar man ofta vilket ofta leder till smärtor. Ofta i området runt svanskotan.
Framfall
Problem att kissa
Riskfaktorer för levatorskador:
Stort barn
Forcerad krystning, särskilt i kombination med utdragen förlossning.
Äldre förstföderska
Tångförlossning (2/3 som förlöses med tång får problem med sina levatorer)
En möjlig ny riskgrupp:
Smala, vältränade kvinnor med mycket muskelmassa i bäckenbotten.
Detta är provocerande….
När man diskuterar detta kan man ju förstå att kvinnor är rädda för att brista och för att få problem senare i livet.
Då återkommer vi ju till frågan, är det isåfall bättre att skära upp buken som vid ett kejsarsnitt? Med alla de risker det medför. Ett kejsarsnitt är ju alltid en stor bukoperation.
Jag vet att detta skapar mycket tankar och kommentarer på våra olika sociala medier. Många kvinnor har jobbiga erfarenheter. Frågan kvarstår dock.
Vilket är minst riskfyllt?
Jag kommer i följande inlägg prata mer om bristningar och bland annat olika former av framfall och inkontinens och deras association till en vaginal förlossning.
/Doktor Eva