.png)
Denna vecka fortsätter inom ämnet ”instrumentell förlossning”. Som ni minns sedan tidigare så utvecklades sugklockan av svensken Malmström. Men vad finns mer?
Jag tänker här berätta lite om den utveckling som pågår inom området. Det finns ju lite olika varianter av sugklockor och metoder att underlätta förlossning.
Är de lika bra? Vad är ”Odon device” för något? Använder vi den i Sverige? Borde vi?
Instrumentell förlossning vs operativ förlossning
Till att börja med, denna vecka hamnade vi i en diskussion om skillnaden mellan operativ och instrumentell förlossning. Frågan var vad som ingår i de olika begreppen? Jag ska försöka reda ut det lite närmare.
Det är ju ofta så när vi svänger oss av olika termer att vi tycker att det vi säger är rätt. Det är dock så att det som jag anser är rätt behöver inte min granne alltid tycka samma sak.
Vi kan konstatera att vid en instrumentell förlossning så används instrument (i detta fall olika former av sugklocka eller tång).
En operativ förlossning innefattar den instrumentella förlossningen, men också exempelvis ett kejsarsnitt.
Sedan pratar vi ibland om vaginal operativ förlossning, men då ingår bara sugklocka och tång. Solklart ? Inte direkt!
Odon Device
Jag är ofta ute på kongresser och har vetenskapliga utbyten över hela världen. För ganska många år sedan träffade jag en man från Argentina på en kongress i Sydamerika.
Hans namn är Jorge Odon. Detta är hans historia om hans smått fantastisk upptäckt.
Historien måste ses som en hyllning till mänsklig uppfinningsrikedom och ger ytterligare trovärdighet till Albert Einsteins ordspråk, "fantasi är viktigare än kunskap".
Jorge Odon är en bilmekaniker från Argentina utan medicinsk utbildning. Han hade sett ett partytrick om hur man kan extrahera en lös kork inifrån en tom vinflaska. Detta genom att sätta in en plastpåse i flaska och blåsa upp påsen. När påsen har omslutit korken kan man sedan dra ut den uppblåsta påsen tillsammans med korken.
Odon funderade över användningen av samma teknik och pratade med en förlossningsläkare om han trodde att detta skulle vara användbart inom förlossningsvården.
Obstetrikern uppmuntrade honom att gå vidare med idén. Så föddes ”Odon device”. Den första modellen av enheten skapade han sedan genom att sy en hylsa på en tygpåse och testades med en docka som var insatt i en glasburk för att simulera användningen under förlossning.
Se videon nedan (tyvärr på engelska) för att få se hur Odon Device fungerar!
Hur funkar den då?
Enheten sättes mot barnets skalp, och den smorda hylsan sätts försiktigt in runt barnets huvud. När en markör på enheten indikerar att den har placerats korrekt blåses hylsans inre fack upp, vilket ger ett starkt grepp om barnets huvud.
Införaren tas bort och med hylsan kan man sedan dra ut barnet. Tanken är att Odon’s device ska kunna användas av barnmorskor, såväl som förlossningsläkare, världen över och att man ska behöva minimal utbildning för att använda enheten effektivt.
Världshälsoorganisationen (WHO) har erkänt enheten som en "potential livräddare för mödrar och foster vid förlossning”.
Den fördel man ser med denna device är att den skulle kunna användas i delar av världen där möjligheterna att avsluta förlossningen med ett kejsarsnitt är begränsade.
Används den ännu i Sverige? Nej! Vi inväntar (som vanligt) studier som pågår för att visa på enhetens förträfflighet. Med tanke på hur lång tid det tog för Malmström att bli erkänd så är detta ett under av snabbhet.
Kiwi klockan
Kiwi sugklockan är en variant på sugklocka som är enklare att hantera än den ordinarie Malmströms klockan. Malmströms kräver ju en större ”apparat” och att el finns tillgängligt.
Kiwin är en liten plastkopp som sättes på barnets huvud och en handpump som säker trycket under klockans yta så det blir ett vakuum. Detta gör att man kan ”dra ut” barnet samtidigt som mamman krystar.
Personligen använder jag inte Kiwi.
Dels för att det finns studier som visar att man har en högre frekvens av ”hudskador” på barnet med Kiwin, men inte fler lyckade extraktioner.
Men också för att jag tycker att den är ”ostadig”. Den är helt enkelt för vinglig för min smak och jag är helt upplärd på ”Malmströms”. För många år sedan.
Se videon nedan (tyvärr på engelska) för att få se hur en Kiwi sugklocka fungerar!
Silikonsugklocka
När jag var en ung doktor använde vi ibland något som kallades för ”silikonklocka”. Denna sugklocka användes primärt av barnmorskorna på den tiden.
Jag vill påpeka att jag till största del lärt mig lägga sugklocka av barnmorskor. Så var det ”förr i tiden”. Då la barnmorskor klockor. Idag ingår det i vad en barnmorska bör kunna, men inte särskilt många kan/vill göra det i praktiken.
Silikon klockan ser ut ungefär som en ”stöt” som vi rensar avloppet med. Man sätter den rundade delen runt barnets huvud och trycksänker. Sedan kan man dra samtidigt som kvinnan krystar.
Man tyckte då att denna typ av klocka kändes ”lite snällare” mot barnets huvud. Denna typ av klocka har jag inte sett användas på många år, även om den fortfarande finns på förlossningsavdelningen.
En spännande möjlig metod
Jag har ytterligare en forskarkompis. Torbjörn Moen Eggebö. Torbjörn är professor vid universitetet i Trondheim i Norge. Hans har vigt sitt liv åt ultraljud.
Han har gjort många och gedigna arbeten om något man döpt till HPD. HPD innebär i korthet att man mäter avståndet mellan barnets huvud (var det befinner sig i bäckenet) och perineum (vulva) med ultraljud under pågående förlossning.
Det innebär alltså ett objektivt mått om hur långt det är kvar av förlossningen.
Hans mål är att prediktera om det ska kunna bli en vaginal förlossning och återstående förlossningstid hos förstföderskor med värksvaghet.
Vi har pratat mycket, Torbjörn och jag, om att ”slå våra påsar ihop”. Att mäta AFL (Amniotic Fluid Lactate) och på så sätt få information om livmoderns status, samtidigt som man objektivt kan mäta progressen av förlossningen.
Det är en dröm. Hoppas vi når fram någon gång i framtiden!
/Doktor Eva