FNAIT - en stor internationell studie som snart kommer till Sverige

Denna vecka ska jag försöka berätta lite för er om ett jätteämne som kallas Graviditetesimmuniseringar.

En ny klinisk studie kommer att starta inom kort på SÖS. Detta är ett projekt som är döpt till FNAIT, och som redan idag går på flertalet kliniker i Europa och USA. SÖS kommer att vara den ledande kliniken i Sverige och jag kommer fungera som PI för Sverige (principal investigator).

Vi börjar med att beskriva det vanligaste, och det vi har mest kunskap om sedan tidigare.

Erytrocytimmunisering

Hos ungefär 1.5% av gravida kvinnor påvisas antikroppar mot röda blodkroppar (ertytrocyter).

För det mesta är detta ofarligt, men hos ett fåtal blir detta mycket allvarligt.

Om röda blodkroppar med ett antigen som saknas hos kvinnan överförs via moderkakan från fostret till kvinnan så bildar kvinnan ett försvar mot dessa.

Hon bildar antikroppar.

Fostret har i sin tur ärvt förmågan att bilda antigen från sin far. Det är antigen som sedan påverkar kvinnan.  

De antikroppar kvinnan bildar kan sedan passera placenta tillbaka till fostret.  I fostrets blod bildas då något som kallas för immunkomplex som binder sig till fostrets blodkroppar.

Hos de allvarliga fallen är detta farligt för fostret som kan drabbas av en hemolytisk sjukdom (blödarsjuka).

Det som kan hända fostret är hydrops (en generell svullnad), organ förstoring och kraftigt försämrad leverfunktion. Det i sin tur kan leda till hjärtsvikt och hypoxi hos fostret, och i värsta fall till intrauterin fosterdöd (IUFD).

Idag ska det finnas en screening för erytrocyt antikroppar vid varje MVC i Sverige. Målet är att alla kvinnor ska ha rätt till samma vård oavsett var i Sverige hon bor.

Syftet med blodgruppering och antikroppsscreening under graviditet har så här lång varit för att upptäcka kliniskt signifikanta erytrocytantikroppar som kan påverka fostret/det nyfödda barnet.

Rekommendationen är att ALLA gravida ska blod grupperas och screenas för dessa erytrocytantikroppar runt vecka 10–12, dvs tidigt i graviditeten.

Ytterligare en screening för erytrocytantikroppar görs i vecka 27–29.

Att detta görs två gånger beror på att en del kvinnor utvecklar detta under pågående graviditet, och kan alltså teoretiskt vara negativa vid första provtagningen.

Men projektet som nu snart börjar på SÖS då?

FNAIT (Fetal Neonatal Alloimmun Trombocytopeni).

På ett motsvarande sätt kan kvinnor immuniseras mot trombocytantigen.

Trombocyter är de blodkroppar som har med vår koagulation att göra (blodplättar), dvs hur vi levrar vårt blod.

Trombocyt immuniseringen kan på ett liknande sätt som vid erytrocyt immuniseringen leda till något som döpts till FNAIT (fetal neonatal Alloimmun trombocytopeni).

Skillnaden är bara att så här långt screenar vi i Sverige bara de kvinnor som tidigare fött ett barn med FNAIT, och någon screening för övriga erbjuds inte (så här långt).

Incidensen av FNAIT beräknas från 1 – 5 kvinnor per 1000 kvinnor.

Vad som händer fostret vid FNAIT är i bästa fall ingenting alls.

De mest allvarliga fallen drabbas fostret av Intrakraniell blödningar under pågående graviditet (ICH). I de värsta av dessa fallen sker sedan en Intrauterin eller neonatal död.

Nyfödda som föds med FNAIT har stor risk för neurologiska handikapp om de överlever. Utfallet för dessa barn är sämre än för foster som drabbats av Intrakraniell blödning av annan orsak.

Patofysiologin runt FNAIT, dvs orsakerna till att detta sker är idag i allra högsta grad bristfälliga.

Vad man vet är att om modern exponeras för dessa antigen så utvecklar hon antikroppar som passerar tillbaka till fostret och dessa bryter ned fostrets trombocyter. De påverkar också själva produktionen av fostrets trombocyter som gör att antalet dessutom blir lägre.

Diagnostik idag

Idag diagnosticeras FNAIT vanligen när ett barn föds med blödningar. Man kan också ha sett Intrakraniell blödningar hos fostret på ultraljud, eller IUFD, att fostret dött intrauterint.

Diagnostiken i Sverige idag är underdimensionerad. Detta då det inte finns någon screening.

Enligt en norsk studie så diagnosticeras bara 14% av alla FNAIT fall. Stämmer det borde vi ha någonstans mellan 70–100 fall/år i Sverige. I nuläget diagnosticeras 10.

FNAIT-projektet

I denna stora studie vill man försöka få in någonstans mellan 30–40 000 frivilliga kvinnor i hela världen. Detta för att skapa en större kunskap om åkomman och bl.a. kunna studera incidensen.

Tanken är att kvinnor samtidigt som de gör sin KUB/första ultraljud hos oss på SÖS kommer att erbjudas en screening. I korthet innebär detta ett blodprov på kvinnan (38ml).

De allra flesta av kvinnorna kommer inte ha dessa antikroppar och inget mer händer. Hos dem där vi faktiskt upptäcker FNAIT (SÖS förlöser ju ungefär 7–8000 förlossningar/år vilket åtminstone teoretiskt borde vi identifiera en 7–8 kvinnor med FNAIT).

Här kommer kvinnorna omhändertas enligt våra riktlinjer. Hon kommer erbjudas att följas med ultraljud för att försöka identifiera de foster som är i riskgruppen för skada. Behandlingen idag är att behandla med immunoglobuliner.  

Förhoppningen med projektet är att man så småningom ska kunna utveckla bättre mediciner för detta förskräckliga tillstånd.

Tyvärr är vi inte där ännu.

Studien kommer dra i gång i slutet av augusti/början av september hos oss på SÖS.

De som är intresserade att screenas får gärna höra av sig till mig så går det att ordna även om man inte planerar att föda hos oss på SÖS (eva.wibergitzel@ki.se).

Studien planeras alltså starta i slutet av augusti början av september och pågå fram till 2027.

Fortsättning följer.

/Dr Eva