.png)
Minns ni från förra inlägget att vi pratade om det kommande projektet som vi döpt till SAVE? SAVE som innebär ”återupplivning av nyfödda med intakt navelsträng” och som snart kommer att starta på SÖS.
Pilotstudier genomförda
Under de senaste åren har avnavlingsstudier med totalt 2090 nyfödda genomförts på olika håll i världen i syfte att förbereda SAVE-studien. Man har där studerat barnets andningsreflex, syremättnad och hjärtfrekvens under de första 10 minuterna direkt efter födelsen. Detta relaterades sedan till om avnavling sker tidigt eller sent.
Pilotstudierna är mycket övertygande. En tydlig skillnad sågs vad gäller barnets Apgar poäng, tidpunkten till barnet andades spontant och syremättnaden i barnets blod vid 1 och 5 minuters ålder om man väntade med avnavling i 3 minuter jämfört med avnavling före en minut (vilket tidigare var standard).
Målsättning med SAVE-studien
I Sverige behöver ungefär vart 10:e barn hjälp med att komma i gång med normal andning efter förlossningen. Om barnet föds med otillräcklig andning eller helt utan livstecken klipper man idag omgående av navelsträngen och flyttar barnet till en plats där man kan ge konstgjord andning/ventilation och andra åtgärder för att hjälpa barnet att återhämta sig.
Detta kallas neonatal HLR (hjärt-lung-räddning).
Teorin för SAVE-studien är att barn som har jobbigt att komma i gång med en spontan andning kan ha nytta av det extra syre och näring som tillförs genom den intakta navelsträngen om man lämnar navelsträngen intakt trots påbörjad HLR.
Detta jämfört med gruppen där navelsträngen klipps och barnet flyttas till en annan plats innan neonatal HLR påbörjas.
Hur deltagandet går till
Alla ni som planerar att föda barn hos oss på SÖS och som väljer att delta i SAVE-studien (vilket självklart är helt frivilligt) kommer strax före ert barns födelse vara med i en lottning. Detta är för att om barnet behöver hjälp att komma i gång efter födelsen så kommer man antingen lämna navelsträng intakt och låta barnet vara nära föräldrarna, eller klippa navelsträngen och neonatal HLR utförs på ett HLR-bord i ett angränsande rum såsom är praxis på vår klinik är idag.
Utrustningen och den personal som utför den neonatala HLR:en är densamma i bägge grupperna, det enda som skiljer sig åt är om navelsträngscirkulationen är intakt eller inte, samt själva platsen för HLR.
De barn som behövt neonatal HLR och som ingår i SAVE-studien, kommer sedan att följas lite mer specifikt bland annat med ett frågeformulär som handlar om barnets utveckling och som föräldrarna besvarar vid 4 och 12 månaders ålder. Vid ett år ålder kommer man också får komma på ett fysiskt besök (om man vill). Vi kommer dessutom att studera om amning och anknytning till barnet skiljer sig åt mellan de två grupperna.
Verkar detta spännande? Ni kan läsa mer på SAVE-studiens hemsida: http://www.savestudien.se/
Vad är specifikt för oss på SÖS?
Att en sen avnavling är bra för barnet det är väl de flesta idag övertygade om, men skulle en sen avnavling medföra en ökad risk för komplikationer hos kvinnan såsom exempelvis större blödning efter förlossningen? Detta har diskuterats och ibland framförts som ett argument för att man ska navla av tidigt.
Man har dock inte kunnat påvisa någon sådan ökad risk i de pilot studier som är gjorda innan SAVE. Där får vi dock inte glömma att det analyserade materialet bestod av mammor till friska, välmående nyfödda som avnavlats 3 min efter födelsen.
Man kan då anta att dessa kvinnor inte har utsatts för det ökade stresspåslag som följer av att hennes nyfödda barn mår dåligt och behöver återupplivas. Ökad stress ger sämre oxytocinfrisättningen, och lägre halt av oxytocin gör att livmodern drar ihop sig sämre=kvinnan blöder mer.
Vad mer vi gör för mamman
Vid efterskötningen som alltid sker av den nyförlösta kvinnan efter förlossningen kommer ni som deltar i SAVE-studien på SÖS att få lämna ett urinprov, ett salivprov samt ett hårstrå för analys av stresshormoner.
Att vi vill ta ett hårstrå kan ju förefalla lite konstigt för den oinvigde. Det finns dock en ganska nyligen utvecklad teknik där man i ett hårstrå kan analysera kvinnans kortisol nivåer (stresshormoner) på längre sikt.
Håret växer ungefär 1 centimeter/ månad, så 1,5 centimeter från skalpen motsvarar ungefär 6 veckor. Vi vill därför få ett hårstrå vid förlossningen och ett vid det återbesök på kliniken som alla kvinnor erbjuds då deras nyfödde inte mådde bra vid förlossningen. Det besöket brukar vara efter ungefär 6 veckor.
Vår förhoppning är att kunna studera mammans långtidsstress och relatera detta till eventuella komplikationer som drabbade henne som nyförlöst. Skiljer sig den åt hos kvinnan som hade fostret nära sig jämfört med dem där fostret flyttades? Det är huvudfrågan hos oss på SÖS.
Självklart motsätter jag mig att något nytt införs utan att vi även ser till kvinnans bästa. Ett införande av en ny rutin måste alltid vara bra för bägge, både mor och barn. Det är helt självklart för mig som ”kvinnoläkare”.
Vilka graviditeter kommer vi att inkludera i SAVE-studien?
Graviditeter som är 35veckor eller mer
Enkelbörder
Förlossningar där vi förväntar oss ett vaginalt avslut
Att kvinnan/paret kan på ett adekvat sätt tillgodogöra sig information om studien
Graviditeter där undertecknat informerat samtycke av båda de blivande föräldrarna har inhämtats.
Forskningshuvudman för projektet är Södersjukhuset/Karolinska Institutet. Studien är godkänd av Etikprövningsmyndigheten.
Fortsättning följer……
Hälsningar,
Doktor Eva