top of page
Skribentens bildEva Wiberg Itzel

SAVE-projektet - Sen Avnavling vid behov av Ventilation

Uppdaterat: 12 sep. 2023



Idag vill jag berätta för er om ytterligare ett spännande obstetrikprojekt som just är påväg att starta upp hos oss på kvinnokliniken SÖS.


Save står för Sen Avnavling vid behov av Ventilation.


Varje år dör ca 2,6 miljoner barn i världen under första levnadsmånaden, ca 24 % av dessa dödsfall är förlossningsrelaterade. Vi kan minska detta antal med hjälp av neonatal hjärt-lungräddning (återupplivning).


Studier visar att ungefär 5 % av fullgångna nyfödda behöver någon form av aktiv andningshjälp för att börja andas efter födelsen. Vad det gäller nyfödda fullgångna som föds efter att ha utsatts för syrebrist under sin förlossning (så kallad ”asfyxi”), är det vetenskapliga underlaget fortfarande idag bristande vad gäller vilken som är den rätta tidpunkten att klämma av navelsträngen (härefter kallat ”avnavla”).


Tidigare studier

Det finns många studier gjorda inom detta ämne. För fullgångna välmående barn som föddes i Sverige fram till 2008 var rutinen att man klippte navelsträngen inom 30 sekunder efter födelsen på majoriteten av svenska förlossningsavdelningar.


Syftet var bland annat för att underlätta att ta ett blodgasprov från navelsträngen.


Cochrane är ett globalt oberoende nätverk av forskare, vårdpersonal, patienter, vårdgivare och människor som i allmänhet är intresserade av hälso- och sjukvårdsfrågor. Tillsammans arbetar Cochrane för att producera trovärdig och tillgänglig hälsoinformation som är fri från kommersiell inverkan och andra intressekonflikter.


Man sammanställer vetenskapliga översikter som summerar bästa tillgängliga evidens av forskning som kan användas som hjälp i att ta beslut om sin egen hälsa, beslut inom hälso- och sjukvården och i samhället.


Cochrane-review

En Cochrane-review gjordes redan 2013 inom ämnet ”avnavling”. Den rapporten handlade om när det ansågs vara det bäst tillfället att navla av en nyfödd.


Studien visade att nyfödda som avnavlats sent hade bättre blodvärden vid 1–2 dygns ålder samt hade en halverad risk för järnbrist vid 3–6 månaders ålder.


En randomiserad studie gjordes sedan på 400 svenska barn och den visade att man genom att fördröja avnavling till minst 3 minuter minskar neonatal blodbrist med 80 %, samt minskar järnbrist med 90 % vid fyra månaders ålder. Dessutom erhöll man positiva effekter på både finmotorik och socialt beteende hos barnen som ingick i studien.


Efter dessa studier tillämpar vi idag det vi allmänt kallar för ”sen avnavling” på alla förlossningskliniker i Sverige. Detta gäller dock bara friska, fullgångna och välmående nyfödda.



Nyfödd i behov av återupplivning

I de flesta studier som är gjorda har man exkluderat nyfödda i behov av återupplivning. Det vill säga de foster som troligen har utsatts för syrebrist eller någon annan händelse under sin födelse.


I praktiken innebär detta att när barn föds med nedsatt vitalitet kommer den som förlöser barnet


att snarast möjligt klämma av och klippa navelsträngen och överföra barnet till en yta förberedd för återupplivning, antingen i förlossningsrummet eller i ett angränsande rum.


Under graviditeten sker fostrets utbyte av syre och koldioxid via moderkakan, liksom utbyte av näringsämnen och avfallsprodukter. Blodcirkulationen mellan foster och moderkaka sker via navelsträngen och cirka 1/3 av barnets blodvolym befinner sig vid varje givet tillfälle i moderkaka och navelsträng.


Vid födsel vid fullgången tid har fostret en total blodvolym på ca 120 ml/kg, varav ca 35 ml/kg befinner sig i moderkakan. Djur studier visar att en stor del av denna blodvolym kommer att överföras från moderkaka till det nyfödda barnet om man väntar 3–5 minuter med att avnavla.

Syrebrist under förlossningen - så kallad Asfyxi

När fostret utsätts för syrebrist under förlossningen har det skett en påverkan av gasutbytet mellan moderkaka och foster. Asfyktiska barn föds med nedsatt andning, i de svåraste fallen andningsuppehåll, och återupplivning kan behövas.


Vid kortvarig syrebrist kan det räcka att man frotterar barnet lite med en handduk eller något liknande för att barnet ska börja andas självständigt medan vid mera långvarig syrebrist behöver barnet hjälp och man börjar ventilera med till exempel mask och blåsa.


Djurförsök har visat att om avnavling sker efter gasutbytet i lungan har hunnit starta kommer ett förbättrat blodflöde att ske, bland annat till centrala organ som hjärnan, hjärta och njurar, likväl som till perifer vävnad.


Utifrån dessa studier har det kommit förslag om att barn ska ges återupplivning utan att man klipper av navelsträngen, det vill säga att barnet får hjälp att andas medan barnet fortfarande har en intakt navelsträngscirkulation. Hjälpen kommer med andra ord från två håll.

Detta är grunden till hur SAVE-studien kom till.

Jag vill i kommande inlägg berätta mycket mer om detta spännande projekt där kvinnor som planerar att föda hos oss på SÖS redan innan de kommer till förlossningen kan tacka ja till att delta i projektet om deras nyfödda kommer vara i behov av hjälp vid födelsen.


Hälsningar,

Doktor Eva

Commentaires


bottom of page