Oxytocin - Det mest använda läkemedlet inom förlossningsvården

Oxytocin är det mest använda och kanske enligt min och många andras uppfattning; det mest missanvända läkemedlet inom förlossningsvården. Vi stimulerar ungefär varannan kvinna under hennes förlossning, och tittar vi på förstföderskor så är det så mycket som 70% av kvinnorna som får oxytocin någon gång. Detta då utan att egentligen veta om vi faktiskt påverkar kvinnan eller inte.

För att ni ska kunna förstå mina tankar så kommer jag presentera lite fakta först.

Hur och när utsöndras det naturliga oxytocinet?

Oxytocin utsöndras inte bara till cirkulationen för att kunna påverka livmodern under förlossningen (=värkar) utan utsöndras också lokalt i kvinnans hjärna. Genom att påverka olika delar av hjärnan inducerar oxytocin olika beteendemässiga och fysiologiska processer.

Mycket forskning är gjord på just detta. Oxytocin är känt för att stimulera till en ökad interaktion och socialt beteenden samt utöva en smärtlindrande, lugnande och ångestdämpande effekt. Oxytocin frigörs genom stimulering av sensoriska nerver under förlossning (se Ferguson reflexen), vid amning, vid sexuell stimulering och vid beröring. Det är det som vi i dagligt tal kallar för ”må bra hormon”.

Oxytocin frigörs i kvinnans hjärna under förlossningen som någon form av kroppens egen smärtlindring men också för att öka det känslomässiga välbefinnandet hos den nyförlösta efter förlossningen. Det är också välkänt att oxytocin som frigörs i samband med födseln spelar en viktig roll i bindning och interaktionen mellan kvinnan och hennes nyfödda barn. Att mamman och barnet ska ”bonda” direkt efter förlossning är något mycket viktigt.

Det är också känt att fostret just efter förlossningen har något av de absolut högsta oxytocinnivåeerna någonsin. Det innebär att effekterna som oxytocin har för att göra förlossningen mer uthärdlig för kvinnan också finns för att hjälpa barnet. Att födas är ju som bekant något av det tuffaste vi är med om i livet….

Men vad händer om vi ger syntetiskt oxytocin? Under lång tid och i stora mängder?

Då kommer vi till en av de stora frågorna jag har ställt mig själv som ansvarig förlossningsläkare och forskare genom åren. Syntetiskt oxytocin, som ges väldigt ofta och i stora mängder, hur påverkar det kvinnans egna oxytocinsystem? Om oxytocinet påverkar kvinnan och är det isåfall i en positiv eller negativ mening?

Uppbyggnaden av oxytocinmolekylen gör att ämnet inte korsar blod- hjärnbarriären, så en direkt påverkan på hjärnan sker inte genom att vi ger det i droppform, det vet vi. Å andra sidan vet vi ju att syntetiskt oxytocin ökar livmodersammandragningarna och på så sätt frisätts mer av det egen producerade oxytocinet i kvinnans hjärna på grund av ökad aktivitet i de reflexerna som styr förlossningen.

Denna uppenbarliga okunnighet om vilka effekter preparatet har ledde till den studie jag nu vill berätta om, och som är ett viktigt inlägg i debatten både ur ett kvinnoperspektiv och vad det gäller samhället i stort.

Studie - Hur oxytocin har påverkat förstföderskors personlighet

Vi lät 100 friska förstföderskor fylla i en enkät efter sin förlossningen, innan de gick hem från BB. SSP (= Swedish University Scales of Personality) är en enkät som speglar vår personlighet. Jämförelsetal med icke gravida fanns att tillgå. Sedan tog vi reda på om kvinnan fått oxytocin under sin förlossning, hur mycket och hur länge. Vi kompenserade för vissa faktorer såsom förlossningssätt, om barnet inte mådde bra osv. Vad blev resultatet tror ni?

Resultatet visade på en signifikant skillnad mellan de kvinnor som fått oxytocin och de som inte fått. Personlighetsdrag som beskrivs var en "brist på förmåga att tala ut och vara självhävd i sociala situationer" var överrepresenterade bland de som stimulerats. Resultatet visade också att kvinnor som stimulerats under en lång tid (> 5 h) skattade sig själva som mer "socialt anpassade", "mer vänlig" och " mer hjälpsam" jämfört med de som inte fått oxytocin. En skillnad i "psykologisk ångest" sågs också när vi jämförde kvinnorna. Ångesten var lägre, ffa hos dem som fått en dos om minst 200 ImU/h i >=1 timme.

Ok, är detta bra eller dåligt? Man kan ju ana att de kvinnor som skattar sig själv som mindre ångestfylld, mer socialt anpassad, mer vänlig och hjälpsam kanske mår bättre? Om det varit tvärt om, om kvinnorna blivit mer aggressiva och ilskna, om de stått upp på barrikaderna och skrikigt, då hade förmodligen inte preparatet använts såsom det gör idag. Är det så att det är ganska bekvämt att kvinnan är lite vänligare, lite mer social, lite mer lätthanterlig.

Jag vill bara påminna om att detta är ett läkemedel som man ofta inte frågar kvinnan om hon vill ha eller inte, och framför allt saknar vi ju uppenbarligen kunskap om hur preparatet påverkar oss.

Vad är alternativet?

Långa och utdragna förlossning är av ondo och följs av många komplikationer. Vi vet också att den vanligaste orsaken till att kvinnor dör vid förlossning är att hon blöder ihjäl. I dessa fall är oxytocin det viktigaste preparatet. Över hela världen....

Som ni förstår är detta inte så enkelt....

Hälsningar,

Doktor Eva