top of page

Mänskliga mikrobiomet och gravida kvinnors hälsa

Uppdaterat: 25 okt. 2022



Minns ni att jag i mitt förra inlägg pratade om det mänskliga mikrobiomet? Det vill säga alla de små mikroorganismer (bakterier, virus och svampar) som finns på våra slemhinnor på olika ställen i kroppen. Jag hamnade i detta forskningsfält bara av en slump och nu är jag ”såld”. Vid första tillfället var jag (som jag då trodde) påväg att träffa en forskargrupp på Karolinska Institutet för att diskutera hantering av forskningsprover. I stället klev jag rakt in i gruppen på CTMR och där är jag fortfarande kvar.

CTMR (Centre for Translational Microbiome Research)

CTMR syftar till att försöka förstå det mänskliga mikrobiomets bidrag till fysiologi och patologi med målet att öppna möjligheter till utveckling av nya behandlingsmetoder inom området gastroenterologi (mag-tarm), reproduktiv hälsa (kvinnosjukvård) neonatologi (nyfödda) och cancer.


Tillsammans med forskarteam som leds av professor Lars Engstrand och docent Ina Schuppe Koistinen, har jag gjort, och kommer i en framtid göra ett antal viktiga kliniska studier som handlar om det mänskliga mikrobiomet och gravida kvinnors hälsa. CTMR står för den mer experimentella kunskapen om ämnet, jag står för kunnandet om förlossningsvården. Det blir alltså en vinn vinn-situation, vilket är himla kul!

Bakterier, virus och svampar

Minns ni att mikrobiom innebär alla de små mikroorganismer (bakterier, virus och svampar) som finns på våra slemhinnor på olika ställen i kroppen? Dessa mikroorganismer har en stor betydelse för hur vi tar upp vår näring, hur vårt immunförsvar fungerar och de skyddar oss mot olika skadliga faktorer. Kort sagt, vårt mikrobiom har ett ansvar för vår hälsa och hur vi mår.


RoMaNs studien” (Restoration of Microbiota in Newborns)

Ett jätte spännande projekt som jag gärna vill berätta om pågår idag på ett antal förlossningskliniker i Sverige. Projektet heter ”RoMaNs studien”. (Restoration of Microbiota in Newborns).



Orsaken till studien är ett antal publikationer som ganska enstämmigt visar att förlossningssättet kan påverka barnets risk att utveckla sjukdom och ett sämre immunförsvar senare i livet. I korthet innebär det att barn som föds med ett planerat kejsarsnitt har en ökad risk att utveckla bland annat allergi, astma och diabetes.


Teorin är att den nyfödda har behov av att passera mammans mikrobiom i vagina och tarmen vid födelsen. Vid en vaginal förlossning kan det ibland komma avföring samtidigt som barnet föds. Många kvinnor skäms för detta och tycker att det är jätte pinsamt! Tvärt om säger jag! Det är jätte bra! Detta ger barnet, vad vi i dag tror, en god start i livet och med en förhoppning om ett bra immunförsvar.


Syftet med ”RoMaNs studien ”

Syftet med projektet är att ta reda på om barn som föds med kejsarsnitt och som gnids in med mammans vaginal- och tarmflora får den bakterieflora som liknar den vi ser hos vaginalt födda barn.


Teorin är att barn som får denna behandling löper mindre risk att utveckla allergi senare i livet jämfört med kejsarsnittsfödda barn som inte får behandlingen. Kejsarsnittsfödda barn har i tidigare studier visats sig ha ett mikrobiom med större andel hud- och sjukhus relaterade bakterier jämfört med vaginalt födda barn som huvudsakligen får bakterier från mammans vagina och tarm.

En onaturlig bakterieflora under de första månaderna i livet när immunsystemet utvecklas hos barnet tror man kan ligga bakom allergiutveckling. I tidigare studier har man försökt att delvis "återställa" den bakterieflora som barnet normalt möter vid en vaginal förlossning jämfört med dem som föds med kejsarsnitt.


Resultatet visar att bakteriefloran kan påverkas, men de studier som är gjorda har varit små och fler studier behövs som också följer upp barnen på längre sikt avseende utveckling av allergi, astma och diabetes. Innan vi inom vården kan rekommendera denna behandling behöver den utvärderas systematiskt och i studieform.

Därför pågår RoMaNs-studien!


Hur går studien till?

Hypotes för ”RoMaNs studien” är att barn som föds med kejsarsnitt inte får den överföring av viktiga bakterier från mamman som de barn som föds vaginalt får. I studien låter man därför kvinnan ha en ”sudd” vaginalt en stund innan kejsarsnittet och sedan smörjer man in barnet med sudden när det är fött. Man hoppas på så sätt kunna normalisera koloniseringen av goda bakterier hos de barn som föds med kejsarsnitt.


Studien är randomiserad (lottad), vilket innebär att ​en grupp barn får mammas bakterier direkt efter förlossningen som beskrivits och en grupp får placebo, dvs man smörjer barnet med en sudd utan mammans mikrobiom.​ Barn som fötts vaginalt ingår som kontrollgrupp.​ Studien genomförs just nu på fem sjukhus runt om i Sverige. Målet är att inkludera 330 barn i studien. I slutet av 2021 var 120 barn inkluderade.


På BB tas sedan prover på bakteriefloran bland annat från huden (mamma och barn), bröstmjölk och barnets avföring. Prov tas även från navelsträngen och moderkakan​. Familjen får med kit för senare provtagning i hemmet då barnet är 1 månad.​ Återbesök på sjukhuset sker vid 6, 12 och 24 månader då barnet får träffa en barnsjuksköterska och man får då ställa frågor till henne om eventuella allergier och lämna fler prover.


Studien är jätte viktig för all de kvinnor och deras barn, där förlossningen skett med ett planerat kejsarsnitt.


Planerat kejsarsnitt

Ett planerat kejsarsnitt innebär att barnet förlöses operativt innan förlossningen startat. Anledningen till ingreppet kan variera. Det kan vara faktorer runt kvinnan som gör att man bedömer det för riskfullt för henne att föda vaginalt. Exempelvis att hon har någon form av sjukdom såsom havandeskapsförgiftning. Hon kan också ha tidigare skador eller operationer som gör att hon inte ska föda vaginalt. Det kan också vara så att fostret ligger med stjärten först, eller att moderkakan sitter i vägen.


I ungefär 5% av alla planerade kejsarsnitt föder kvinnan med ett kejsarsnitt pga förlossningsrädsla. Detta är något som diskuteras flitigt i olika forum. Har kvinnan rätt till ett planerat kejsarsnitt pga rädsla? Åsikterna går här ofta isär, och svaret varierar beroende på vem man frågar.


Denna nya kunskap, om det mänskliga mikrobiomet, måste ingå i den informationen man ger till kvinnan/paret i en framtid vid diskussionen om man ska föda vaginalt eller med ett planerat kejsarsnitt.


Målet med projektet ”RoMaNs studien” är att även barn som föds med ett planerat kejsarsnitt ska få en bra start i livet vad gäller bakterieflora och riskerna att utveckla allergier och andra komplikationer senare i livet. Målet är ju att även dessa barn ska få ett normal mikrobiom och en så liten risk som möjligt att få framtida komplikationer.


Hälsningar,

Doktor Eva




Comments


bottom of page