top of page

Visste du att "livmoderns ögon" kan påverka din förlossning?

Uppdaterat: 12 sep. 2023



Just nu är det som mörkast på hela året. Om några dagar är det midvintersolståndet. I fornnordisk sedvänja hade midvintersolståndet och midvintern en stor betydelse. De har förknippats med viktiga högtider såsom ”midvinterblot” och jul. Man firade alltså att det är som mörkast men ”nu vänder det”.


Jag kom nyligen ihåg ett spännande arbete jag gjorde ihop med en student för ett antal år sedan. Det handlade om hur vi påverkas av ljus och mörker, och om detta i sin tur påverkar oss när vi ska föda.


Människans förlossningar äger ju som bekant primärt rum under dygnets mörka timmar. Man tror att detta är en gammal kvarleva sedan vi födde barn ute på steppen. Var det mörkt var det svårare för rovdjuren att hitta den som födde och dess avkomma.


Man skyddades helt enkelt av mörkret.


Hormonet melatonin frisätts som en Circadisk signal från hjärnan, Circadisk översätts från latinet med ”dygnsrytm”. Melatonin frisätts och påverkar livmodern tillsammans med Oxytocin och gör livmodern känsligare för stimulering. Det har ett flertal arbeten visat. Melatoninfrisättningen hindras av ljus och stimuleras av mörker.


Har livmodern ögon?

Frågeställningarna runt detta med ljus och mörker uppkom i samband med ett projekt om värksvaghet. Undran var om det finns en dygnsberoende, respektive årstidsberoende, variation av värksvaghet, och om det finns något samband mellan hormonet melatonin och förlossningsutfallet?


Att frågan om livmodern har ögon därför kom upp är kanske inte så konstig. Livmodern förefaller i alla fall indirekt påverkas av ljus och mörker.


Vår Circadiska rytm

Dygnsrytmen, den så kallade ”Circadiska rytmen”, är en rytm på 24 timmar. Människans dygnsrytm (sömn/vakenhet), temperatur samt utsöndringen av olika hormoner regleras av hypotalamus vilket är en del av vår hjärna.


Utsöndringen från dessa celler i hjärnan håller en rytm på 24 timmar. Det som synkroniserar dessa celler så att kroppen vet när den ska sova/vara vaken är bland annat externa signaler varav starkt ljus är den dominerande.


Ljuset träffar våra ögon, når vår hjärna och hämmar utsöndringen av melatonin. Våra melatoninnivåerna är som högst mellan 02.00 och 04.00 på morgonen, dvs när det är som mörkast.


Släck lampan på förlossningsrummet

Jag som gammal förlossningsläkare har ibland funderat varför barnmorskorna nästan alltid släcker lampan hos den födande när det är natt. Många har de nätter varit när jag har trevat mig in på förlossningsrummet i halvmörker för att bistå kvinnan.


Så här efteråt tänker jag att detta är empiriskt vetande, eller det som i vardagen kallas för barnmorskekunskap. Man har helt enkelt upptäckt att det oftast går lite lättare att föda om det är lite dunkelt på förlossningsrummet på natten. Smart kan jag tycka så här efteråt.


Studien "Livmodern har ögon"

I studien där vi undrade om ” livmodern har ögon” jämförde vi kliniker med olika geografisk lokalisation med avseende på värksvaghet. I det här fallet var det en jämförelse mellan Stockholm, Umeå och dar Es Salaam i Tanzania.


Hypotesen var att patienterna är utsattes för mindre ljus totalt sett ju närmare polcirkeln de bor vilket borde öka melatoninnivåerna och antalet värkar nattetid på vinterhalvåret men minska nivåerna på sommaren , åtminstone i Umeå där solen ju knappast går upp på vintern men inte heller går ned på sommaren.


Vi studerade 452 tanzaniska och 919 svenska friska förstföderskor med en spontan förlossningsstart. Under vintern är andelen ljusa timmar/dygn få i Sverige, men desto fler under sommaren. I Tanzania förekommer ingen årstidsvariation, utan dag och natt är lika långa, året runt.


Vi konstaterade att den övervägande andelen av de svenska förlossningarna startade under tidiga morgontimmarna (när melatoninet är som högst), och avslutades vanligen vid midnatt.


Den aktiv förlossningens längd var signifikant längre under sommaren jämfört med vintern i Sverige. Frekvensen värksvaghet ökade under sommarhalvåret. Det var signifikant mer värksvaghet i Umeå området än i Stockholmsområdet.


I Tanzania startade förlossningarna vanligen vid midnatt och avslutades vid lunchtid. Bland de tanzaniska förlossningarnas sågs ingen skillnad i längden av aktiv förlossning eller frekvensen av värksvaghet i association till årstiderna.


Oxytocin användes i 68 % av förlossningarna i Sverige, och användandet ökade signifikant under sommarhalvåret (då melatonin nivån är låg). Oxytocin användes i 31 % av förlossningarna i Tanzania, och ingen skillnad i användande frekvens sågs mellan årstiderna.


Sammanfattning

I projekt om melatonin/oxytocin identifierade vi en årstidsberoeende variation av värksvaghet. Värksvaghet var vanligare under sommarhalvåret i Sverige. Sedan kan man självklart fundera över andra faktorer som kan påverka utfallet.


Har vi fler ovan personal på sommaren?

Ger det effekt?

Ska vi ge kvinnorna melatonin?

Det måste göras MÅNGA studier för att kunna svar på den frågan.


/Doktor Eva



Комментарии


bottom of page