Efter förra veckans inlägg om missfall har jag fått ett antal följdfrågor som jag ska försöka att besvara. En av de vanligaste frågorna är vilken vecka som är vanligast att man får missfall i, och följdfrågan är då varför är det så?
Vilken vecka är vanligast att man får missfall?
Vi som arbetar inom kvinnosjukvården vet att missfall är vanligt. Jätte vanligt! Statistiken säger att ungefär 15% av alla graviditeter blir ett missfall.
På ”mitt sjukhus” Södersjukhuset i Stockholm, som är en av Sveriges största kvinnokliniker, söker många kvinnor varje år för blödning under graviditet. Självklart finns det stora mörkertal när vi talar om missfall, alla vet inte om att de är gravida när blödningen kommer, och långt ifrån alla söker vård.
Idag vet vi att den vanligaste orsaken till missfall är en kromosomskada hos fostret, och att kroppen gör sig av med det som ej är livsdugligt. Det låter förstås grymt för den som drabbas och som är ledsen, men ser man på detta i ett stort perspektiv så är det kanske bra. Naturen är ju vis på många sätt.
När vi normalt pratar om missfall så har kvinnan fått en positiv gravtest, och hon vet att hon är gravid. Sedan går det några veckor, och så kommer det en blödning och missfallet är ett faktum. Vilken vecka är då vanligast? Missfall är absolut vanligast upp till 12:e graviditets veckan. Statistiken säger att upp till 80% av alla missfall sker innan vecka 12.
Graviditets vecka och risken för missfall
Vecka 3–4. Detta är precis vid och straxt efter befruktningen.
50–75% av alla missfall sker här. Här är det ju till och med så att kvinnan inte vet att hon är gravid.
Vecka 5. 10–20%
Vecka 6–7. Redan här börjar risken för missfall att minska till 5–10%
Vecka 8–9. 4–8%
Vecka 10–11. 4–6%
Vecka 12–13. 2–4%
Vecka 14–20. 1–3%
Om man i tidig graviditet gör ett ultraljud och ser en normal graviditet med fosterhjärta som slår då ökar chansen till en normal graviditet rejält även fortsättningsvis.
Risken för missfall sägs minska med 10% om man tidigt i graviditeten ser ett fosterhjärta som slår. Det är ju nämligen så att kroppen är lite ”trög”. En avstannad graviditet ger sig ofta inte till känna förrän flera veckor senare. Det innebär att även om graviditeten stannar av tidigt, så börjar kvinnan ofta blöda senare.
Därför är det bra att ”se” att allt ser normalt ut med ultraljud tidigt.
Hur vet man att allt är ute när man fått ett missfall?
Detta är ytterligare en fråga jag ofta får.
Tidigare, för många år sedan när jag var en ung doktor, då ”skrapades” nästan alla kvinnor vid ett missfall. Det innebar att kvinnan fick sova en stund, och att man gick in med ett litet skedliknande instrument och hämtade ut graviditetstesterna från livmodern. Man ansåg då att detta var det bästa.
Idag är en kirurgisk ”skrapning” inte alls lika vanligt. Man ger idag hellre tabletter som hjälper livmodern att stöta ut resterna.
Vi ett missfall har man ofta kraftigare blödningar i några dagar för att sedan minska, och så småningom upphöra helt. Om man inte slutar att blöda bör man söka vård, och får då som sagt ofta tabletter som hjälper kroppen på traven.
De flesta får sedan sin första mens ungefär 4–6 veckor efter missfallet, men det kan ta upp till 8 veckor. Är man osäker om allt kommit ut är det bra att göra ett ultraljud och helt enkelt ”titta efter”.
Vad är "Missed abortion"?
Ibland dör fostret utan att kroppen reagerar med att stöta ifrån sig det. Detta kallas för missed abortion. Fostret kan ha varit dött i flera veckor innan man upptäcker det exempelvis vid ett rutin ultraljud.
Även om fostret är dött kan livmodern fortsätta att växa under några veckor och det är inte ovanligt att man fortsätter känna sig gravid. Graviditetstecknen kan även plötsligt försvinna och känslan av att det inte riktigt står rätt till infinner sig.
Vad är "Habituell abort"?
När en kvinna har haft tre eller fler missfall efter varandra pratar man om något som kallas för habituell abort eller upprepade missfall. Detta förekommer hos 0,5–1 % av alla kvinnor som blir gravida.
Hos upp till 50 % av kvinnor som utreds för upprepade missfall hittas aldrig någon bakomliggande orsak. Kvinnans ålder och andel tidigare missfall är de viktigaste oberoende faktorerna för att få ytterligare missfall.
Efter tre på varandra följande missfall som verifierats efter vecka 6 men före vecka 22 erbjuds landstingsfinansierad utredning. Hit räknas inte missfall som kvinnan inte sökt vård för, d v s försenad mens med positiv gravtest.
Grundutredning
Läkarbesök med detaljerad anamnes.
Vaginalt ultraljud
Hysteroskopi, vilket innebär att man efter bedövning tittar in med ett instrument i livmodern. Här tittar man efter orsaker till att kvinnan får upprepade missfall. Det kan röra sig om myom (muskelknutor) polyper mm. Man tittar också efter om det kan finnas missbildningar i själva livmodern som kan förklara missfallen.
Laboratorieanalyser
Prover för sköldkörtelns funktion
Prover för olika autoimmuna sjukdomar
Prover som har med kvinnans koagulation att göra
Utesluta diabetes
Sperma analys
Utesluta en kronisk infektion
Anledning till missfallen
Att ha en ärftlighet för att bilda proppar s.k. ärftlig trombofili ökar risken för missfall 2–3 gånger. Också något som benämns ”antifosfolipidsyndrom” (APSS) har en association till missfall och prematur förlossning.
Det förekommer att par har kromosomavvikelser med ett s.k. ”bärarstatus”. Det vill säga de har en kromosom avvikelse som de kanske inte vet om och som normalt inte märks men som i kombination med att partnern har samma avvikelse kan leda till missfall.
Chansen att bli gravid igen efter habituell abort
Prognosen vid oförklarliga upprepade missfall är god. 55–75% av de som fått diagnosen blir sedan gravida. Det är viktigt med ett gott och stödjande omhändertagande av paret.
Vad är Druvbörd?
Jag vill avslutningsvis berätta om första gången jag som ung doktor träffade på något som kallas för mola eller druvbörd. Kvinnan sökte akut pga blödningar i grav vecka 10–12. Jag började med att göra ett ultraljud och fick se en bild jag aldrig glömmer. Det såg jätte konstigt ut! Livmodern var fylld av blåsor, och inget foster syntes. Jag hade för första gången sett en mola.
Vad det är
Druvbörd, eller mola är en genetiskt avvikande graviditet med ett överskott av kromosomer från fadern. Den finns i två olika former, komplett och partiell mola. Tillståndet kännetecknas av en ökad tillväxt av moderkaksvävnad nästan alltid utan foster. En molagraviditet är ett premalignt tillstånd som i vissa fall kan utvecklas till en malign tumör.
Symtom
Vaginal blödning
Hålrum i moderkaksvävnaden på ultraljud
Högt S-hCG, dvs graviditetshormon
Behandling:
Man gör en skrapning för att få bort vävnaden.
Sedan följs kvinnan under en längre tid med blodprover för att man vill se att graviditetshormonet minskar och normaliseras.
Under den uppföljande perioden rekommenderas kvinnan att inte bli gravid på nytt.
Andra frågor?
Har du andra frågor om missfall så få du gärna kommentera detta inlägg! Jag kommer då ge dig ett svar så fort jag kan. /Doktor Eva
Comments